Eva Swedenmark: Mina fräknar, en egensinnig roman om att hitta sig själv

Sofia Hallbergs roman Mina fräknar är en välskriven, egensinnig och underhållande roman.
Jag funderar mycket på allt tal om dramaturgi när man skriver en roman. Själv älskar jag att skriva utan att tänka på  annat än min egen dramaturgi som har med rytm och språk och annat att göra. Jag älskar också att läsa böcker med oväntade handlingar, som absolut bryter mot regler, skapar sina egna ramar. Egensinniga böcker. Därför bland annat blev jag så glad när jag läste Sofia Hallbergs roman Mina fräknar.

Den handlar på ett alldeles eget sätt om kärlek och vänskap, framför allt läser jag historien om en kvinna som tappat riktningen i sitt liv, och som måste göra en lång inre resa för att hitta sina livsmål, sin egen längtan och mening med livet. Den går genom brustna yrkesdrömmar, ett uppgivande av sig själv till förmån för en man, den går från ett kärlekslöst förhållande till både sig själv och omvärlden. Vänskap öppnar en glipa i dörren till hennes stängda liv. En glimt av vad kärlek skulle kunna vara skapar öppningar. Ett arbete där hon blir sedd. Barnet. Och så finns det fräknarna, vilka budskap ger de, fräknarna över hela hennes kropp? Bildar de verkligen bokstäver – och i så fall vilka?
En roman om vänskap, om kärlek, och om längtan. Spännande, jag kunde inte sluta läsa. Framför allt en roman om att hitta sig själv och vägen till sin egen längtans uppfyllelse. En enda sak irriterade mig: namedroppingen av lika varumärken. De finns väl där för att markera samhällsklass mm. Men det är helt onödigt, det lyckas författaren med ändå utan att nämna Lilla Åland, Hugo Boss osv.